Bryr du dig? och vad som har hänt.

Ät inte för mycket kött, det är inte bra för dig!

Everybody!



Jag nyser av minttuggummin och mörk choklad.

Det här med att engagera sig. Jag uppskattar det i allt, förutom när det blir för hetsigt, det vill säga aggressivt. När jag pratar med någon så vill jag att hen ska titta på mig och lyssna, kanske ställa frågor in emellan, men inte för många för då känner jag mig avbruten. Till detta hör också att jag kräver fasta handslag vid nyintroducering samt att personen i fråga tittar på mig när jag säger mitt namn och när hen säger sitt. Det är bidrar till ett engagerat första möte. Detsamma gäller när jag berättar något eller lägger fram mitt inlägg i diskussionen/dialogen/debatten. Titta på mig, lilla människa, och svara inte på rutin (typ "ah, men kul....")! Säg nåt på riktigt!

Jag bryr mig mycket om många olika saker. Det är på riktigt svårt för mig att inte säga vad jag tycker, om till exempel ett förslag, på en gång. Det liksom kryper i mig (faktiskt rent fysiskt), om jag inte får säga emot, hålla med, komma med en synpunkt eller höra mig själv prata lite, för just det jag har att säga kan inte vänta och det är så jävla (förlåt, pappa!) viktigt faktiskt! Detta gör att jag själv är en sådan som avbryter, för mycket. Och kan låta ganska neggig. Om det, neggigheten: Jag vill påstå att det som då och då kan komma fram som neggighet egentligen är frågor som jag kommer med för att få klarhet i situationen alternativt ställa sakers varanden utom allt tvivel.

Vad gäller avbrytandet har jag kunnat se ett mönster. Känner jag mig uppskattad avbryter jag mindre, det vill säga känner jag att folk irriterar sig på mig/inte låter mig komma fram så blir jag nog mer ansträngande. På det hela taget kan det te sig en smula barnsligt och självabsorberat. Jag hoppas att du ändå har visst överseende med detta, lilla människa, och accepterar mig i världen ändå. Ibland kanske jag säger nåt som faktiskt kan vara av intresse för just dig. Nåväl, nog om det där.

Nu kommer listorna (åh, listorna!)

Jag bryr mig om (exempel utan inbördes ordning):
- språkbruk
- kvinnors rättigheter (Nä, jag är inte "humanist" - gud vad mesigt, jag är feminist!)
- politik
- mat
- fina saker
- min vikt (Jo, men jag har lugnat mig lite nu på den fronten. Kakor är ju så goda!)
- att göra rätt
- att vara snäll
- klassfrågor
- tonfall och ögonkontakt
- kakor
- källkritik
- att alla får vara med
- barn
- vapen och pacifism

Jag är en ganska jobbig jävel (återigen, förlåt pappa!) som vill att alla ska bry sig och engagera sig lika mycket som jag, helst om samma saker också men gärna ännu fler. Om du bryr dig om miljön så förväntar jag mig att du även bryr dig om gay-personers rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män och vad som egentligen hände vid massakern i Srebrenica. Du måste inte veta allt om det. Nejdå, det här handlar inte om någon slags kunskapselitism. Du ska bara vara intresserad och inte ge upp! Världen kan bli bättre och det spelar faktiskt roll vad du gör och säger! Det är lätt att bli cynisk eller bitter i en värld där den vita mannen och hans pengar regerar. För det är så jag ser det. Religion regerar också, skapad av män för att underkuva andra män, men i första hand kvinnor (vad kan en liten ensam människa göra?). Du behöver inte känna dig överväldigad (även om det är lätt att göra!), det hjälper ingen. Ta det lite lugnt, men sluta inte bry dig! Och när du klickat på "dela", efter att ha sett en tårdrypande video på youtube, så sluta inte där. Om du verkligen bryr dig om en stackars bög så gå med i RFSL, skäll på din polare som använder ordet "gay" när hen vill prata ner något, var med och protestera när någon faktiskt orkar starta en namninsamling mot ett fruktansvärt lagförslag. Det är inte så förbaskat jobbigt! Nej, man behöver inte bry sig om allt, men passa på när du får chansen serverad! Man behöver inte tänka "jag är en liten människa, vad spelar det för roll?" Du är inte bara en, du är många, för det är många som tycker och bryr sig som du!

Igår och idag har jag funderat mycket på vad det är som gör att människor bryr sig om vissa saker, men inte om andra. Varför har vissa frågor sådan stor genomslagskraft och andra inte? Handlar det bara om pengar och vinstintressen? Handlar det bara om att döva sitt samvete och "stackars barnen i Afrika"? Handlar det bara om geografisk och/eller kulturell närhet? Hur ser vi på katastrofer som svältkatastrofen vid Afrikas horn, det är för långt bort och det är Afrika? Hur hjälper man egentligen bäst? Fungerar biståndet i ett område där krig och korruption råder? Tsunamin i bland annat Thaliland - vi bryr oss för att det drabbade oss och vårt semesterparadis? Haiti, som inte fick lika stort "genomslag", är det för långt bort? Lagförslaget i Ryssland, som faktiskt verkar ha gått igenom. Har du hört om det? Att det har blivit olagligt i de aktuella städerna att på något sätt ha samröre med "gay". Ordet, innebörden etc.


Det här är vad jag skulle vilja att du brydde dig om:

•  Kvinnors situation i Jemen. Den arabiska våren förde med sig mycket bra, men det är inte över än!
• KONY 2012, men också kritiken mot projektet, Invisible Children och hur du kan göra det ännu bättre. Det du helst ska bry dig om är inte kampanjen i sig, utan den komplicerade situationen i många afrikanska länder. 
• Till exempel den analkande svältkatastrofen i Västafrika, sviterna efter kriget i Kongo-Kinshasa, det aktuella läget i Syrien, kvinnorna som tog emot Nobels Fredspris 2011: två kvinnor från Liberia, Ellen Johnson Sirleaf och Leymah Gbowee samt en kvinna från Jemen, Tawakkol Karman. 
• Homofobi, gay-personers rättigheter i hela världen och Pride.
• Att Sverige hjälper Saudiarabien med deras vapenfabriker/vapenteknologi.
• Occupy Wall Street-rörelsen och dess tentakler. Många frågar sig (gör sig löjliga över) vad de egentligen kämpar för. "De har ju ingen enad agenda!" hörde man ofta när det begav sig. Agendan är så enkel och enad som att människor inte längre vill att pengar ska styra hela världen, att en person inte ska få skörda vad tusen har sått, att alla ska ha rätt till det offentliga utrymmet samt att man tillsammans söker finna alternativ och lösningar till världsomfattande kriser, av exempelvis ickedemokratisk karaktär.

 Ja, det var de sakerna jag hade på min agenda idag. Följ länkarna om du känner att du vill bry dig lite!

Nu ska jag bara berätta lite om vad som hänt här i Texas i det senaste

Den här idioten som är en av dem som försöker bli USA:s nästa president, Rick Santorum, fortsätter att göra bort sig. Han har helt förskräckliga åsikter om gaypersoner och deras förmodade "översexualitet". Kolla in länken där han "ställs till svar" av mesiga Fox News.

South by Southwest (SXSW) har börjat. Fina Emma var så god och skickade en länk om Austin och lite om South by. Du kan läsa den här. Vi ska börja kolla spelningar samt dricka öl på allvar imorgon. Idag tror jag att vi kommer att vila upp oss med lite biljard. Emily sitter och pluggar South by-scheman, med papper och penna, jorå, för hon är lite rädd att vi ska förspilla tiden.

Jag hoppas kunna märka min kropp denna vecka, eller åtminstone boka en tid. Det betyder att jag ska tatuera mig.

Jag har fyllt år. Det var jädrigt kallt den kvällen vi firade, så det var synd, men ölen var god och tårtorna likaså. Nu har jag dessutom godis för en livstid tack vare piñatan jag fick. Kändes bra! Sedan kunde jag göra ett konstverk av min piñata som jag nu har hängt upp över vår vackra soffa, i vårt slott.

Lauren, Tiffanie och Emily#2 i vår borg, samt min piñatakonst

Vi har köpt biljetter till New York. Planet avgår den 21:a oktober. Vi ska bo i Brooklyn hos Lisa, kanske även hos Ems kompis på Manhattan, men det är mindre troligt. Stannar en vecka och ser
 fram emot yoga-sektens party.

I helgen skulle vi ha crashat ett wedding, gått på ett mansion party och sett en spelning. Men av det blev intet. Istället kom Laureen hem till oss, när Em jobbade på bröllopet som vi skulle ha friåkt på, vi hängde och några tillkom, så det blev en trivsam ölkväll i vår borg. När Em kom hem hade hon med sig gratis bröllopsmat samt roliga historier om sjukt rika människor och deras bröllopsbeteenden.

Vi har också spelat biljard med Ginny (Ems kompis från high school) och Chad, regnat bort (nästan) i otroliga regn- och åskstormar som tydligen bara varit piece of cake, varit på Alamo och sett en biofilm om Dr Seuss samt ätit ganska tråkig wrap och en mycket tråkig New York cheescake, målat en gubbe på Emilys mage (se nedan), hängt hemma hos Lauren och Emmas kompisar Sarah och Joey (fast Emma saknade vi, för hon åkte skidor) och deras tjocka katter. Vi har också försökt gå till två gaybarer som var stängda så vi istället fick gå till underbara East Side Show Room som stängde så tidigt som klockan 2, men vi hann höra två låtar av en skitcool "gypsy-orkester". Alla ställen gör det här, stänger tidigt, vilket är vansinnigt irriterande.

Jag tror Em vill att jag tillägger att hon spänner ut magen, faktiskt.

Min guldkimono och jag på sky-baren

Vi har också besökt Elephant Room, som är ett jazz-ställe (jag saknade dock cocktails, trots att jag är en ölälskare) samt en sky bar där det blåste mycket, fast på ett trevligt sätt. Samma dag besökte vi också några vintageaffärer och jag köpte en finfin guldkimono (guld alltså!), en röd, något kokett, 60-talsklänning samt en vinröd ullkavajjacka som min far tyckte såg ut som en pickolojacka då jag visade den visa Skype, men det tycker inte jag. Allt mycket smakfullt, om jag får säga det själv, och det får jag ju.

Så, jag tror att det var hela rampelidodidodandejen. Återkom gärna! Och bry dig lite!

Peace!

Bry dig om oss, please, och om andra gaypersoner som faktiskt pussas med fara för sitt liv!